Min resa som flykting

Mitt namn är Leonid Brezjnev och är 49 år gammal och bor i Stalonien. Min familj flyttat till Sverige 2005 men jag var tvungen att stanna därför att vi inte hade pengarna att skicka alla, så jag valde att skicka dem till Sverige och själv stanna kvar här i Stalonien. Men jag planerar inom en snar framtid också åka dit. Vissa saker i mitt liv har jag ångrat, t ex än kompis i min unga ålder, han tog massa saker från butiker och när polisen tog honom mutade hans föräldrar polisen så jag fick all skuld för allting istället. Vilket gjorde att jag får problem med att lämna landet när det väl är dax. Han har gjort livet ganska svårt för mig då detta har gjort att jag har haft problem med jobb. Som mitt senaste jobb var jag metallarbetare men fick sparken då saker försvunnit där ifrån, jag hade inte tagit dem men de sa det eftersom jag hade det i mitt brottsregister. Detta har gjort allt mycket svårare att lämna landet då jag inte har pengar till bostad och kan inte uppge det när det behövs och så har jag inte tillräckligt mycket pengar till en flygbiljett. 

Jag har tankarna att åka med en man som smugglar oss genom landet men risken är den att jag antigen där eller att jag hamnar i ett land där jag inte vet något om alls. Jag vill bara till min familj. Åka med denna smugglaren kostar ungefär lika mycket som en flygbiljett vilket gör att jag måste skaffa ett jobb eller på något sätt skaffa fram pengar. Jag var på en intervju på ett ställe men de tyckte jag var för bitter och arg för att jobba där. 

Jag har nu bestämt mig för att åka med smugglaren därför att jag inte har någon annan chans att lämna detta landet. Han har sagt att vi måste åka igenom Dalien där det just nu är en stor strid mellan Stalonien och Dalien vilket jag är lite rädd för men måste göra det för att kunna lämna detta land. Resan igenom gick bättre än vad jag trodde vi fick stanna någon gång för att ta skydd från olika grupper men annars gick det bra att åka igen Dalien. Sen var det bara resa vidare mot nästa land samma sak där gick hur bra som helst. 

Nu var vi nästan framme, alla tog fram sina pass utom jag för polisen tog mitt pass och sa att det var falskt. När jag väl kommer fram till smugglarn så ville han ha mitt pass vilket jag inte hade. Tur som va tog han upp ett annat pass ur fickan och gav till mig. Sen kom jag in i ett rum skrev i papper och blev senare skickad till Sverige och min familj.